R.I.P. 2012
Så har ännu ett år gått och 2012 är officiellt över. Under året som gått har jag fyllt 18 år, påbörjat mitt sista år på gymnasiet, tagit körkort, sett Bryan Adams live och överlevt Jordens undergång. Jag har inte skrivit på bloggen så värst flitigt, fast det gör ingenting. Inte för mig iallafall. Jag har oftast ingenting att skriva, inte ens nu egentligen. Fast nu så ville jag skriva något, jag ville dela med mig av hur jag har upplevt 2012 och hur jag tror att 2013 kommer att bli.
Så, 2012. Många har haft ett absolut kanonår, många har haft det sämsta året hittills. Och så är det jag.
Jag har inte haft ett superår men inte ett speciellt dåligt år heller. Det har varit normalt, lite tråkigt och rätt ut sagt händelselöst. Visst, jag tog körkort, det var den största saken som hände mig det här året. Det var även den roligaste händelsen under 2012. Annars har det inte hänt så mycket. Jag har varit med vänner och haft roligt, men kanske inte så ofta som jag kunnat. Ett av mina privata nyårslöften är att försöka ägna mer tid åt vänner och det är något som är tillräckligt viktigt för att jag ska göra en seriös insats för att hålla det.
Ett annat nyårslöfte är att se till så att mitt projektarbete inte går käpprätt åt helvete. Jag håller på med en bok, en riktig bok. Saken är bara den att jag inte ägnar tillräckligt mycket tid åt den, så jag är just nu inte riktigt i takt med mitt schema. Men det ordnar sig nog... förhoppningsvis.
Annars har jag inga löften, inte just nu iallafall.
Ett annat nyårslöfte är att se till så att mitt projektarbete inte går käpprätt åt helvete. Jag håller på med en bok, en riktig bok. Saken är bara den att jag inte ägnar tillräckligt mycket tid åt den, så jag är just nu inte riktigt i takt med mitt schema. Men det ordnar sig nog... förhoppningsvis.
Annars har jag inga löften, inte just nu iallafall.
2013 kommer att bli ett händelserikt år, hur det än blir. Det kommer att bli ett år av beslut, val, ångest men också glädje. Speciellt för min familj blir det ett spännande år: Jag tar studenten, min ena bror går ut nian, min syster blir arton, min mamma blir fyrtio och min pappa blir femtio. Dessutom firar mina föräldrar 20 år som gifta. Så den enda lösningen är att fara utomlands, möjligtvis över jul. Men inget är bestämt än, bara spekulationer om olika planer. Vi får se hur det blir senare.
Sedan var det ju det här med studenten. Jättekul att sluta skolan, men även lite ledsamt. Fram tills nu har man alltid vetat vad man skulle göra. Man hade sin väg utstakad och klar, det var bara att följa den. Men från och med början av juni 2013 kommer vägen inte att vara självklar längre. Vad ska man göra med sitt liv? Studera, resa eller arbeta? Eller kanske inte göra någonting? Jag tror att jag ska studera, det blir förmodligen det. Men vars och vad? Inte bestämt än... och det börjar dra ihop sig för att göra några beslut. Hittills har jag bara skjutit på allt, vilket kommer att resultera i att allt kommer på samma gång sen. Menmen, den tiden, den sorgen.
Sedan var det ju det här med studenten. Jättekul att sluta skolan, men även lite ledsamt. Fram tills nu har man alltid vetat vad man skulle göra. Man hade sin väg utstakad och klar, det var bara att följa den. Men från och med början av juni 2013 kommer vägen inte att vara självklar längre. Vad ska man göra med sitt liv? Studera, resa eller arbeta? Eller kanske inte göra någonting? Jag tror att jag ska studera, det blir förmodligen det. Men vars och vad? Inte bestämt än... och det börjar dra ihop sig för att göra några beslut. Hittills har jag bara skjutit på allt, vilket kommer att resultera i att allt kommer på samma gång sen. Menmen, den tiden, den sorgen.
2013 blir nog ett grymt, roligt och händelserikt år! :)